Frånvaro.

Hej blogg. Jag har varit frånvarande några dagar eftersom jag tog semester från bloggandet under julhelgen och sedan åkte på farmor-semester. Farmorsemester är bra för själen men inte för min diabetes. Jag tog semester från min diabetes skulle man kunna säga, jag tog mina värden och justerade dem men jag åt käpp rätt åt helvete. Jag säger bara fy fan vad mycket lättare det blir att sköta sig utan kolhydrater, tillbaka till BORT MED KOLHYDRATER I STÖRSTA MÖJLIGA MÅN! Jag vill inte se dem!. Jag fattar bara inte hur jag ska göra för att få det att fungera tillsammans med andra utan att folk i min omgivning ska börja behandla mig utifrån min diabetes och vad de tror är rätt. Svårt. Mycket mycket svårt. Om ett par dagar har jag tid hos min diabetesläkare, trots att jag skött mig bra tidvis har jag haft perioder då jag inte skött mig och jag undrar hur det kommer se ut på mina siffror.

Blogga blogga blogga!!

Julafton utan julmat.

Och jag som oroat mig för julhelgen med julmat och stillasittande. Situationen löste sig självt eftersom jag denna morgon vaknade med illamående och huvudvärk. Lyssnar till prat och knivar och gafflar i tallrikarna utanför lilla rummet där jag livar upp mig. Snopet!! Som tur är gör min mor alltid för mycket mat så jag kommer kunna äta när jag mår bättre!!

Nu önskar jag mig inget annat än att må bättre!

J är ett geni.

Jag har en vän och hon heter J. Vi pratade precis om diabetes och stress. Jag har hört att adrenalin höjer blodsockret men aldrig riktigt projicerat det på mig själv. Ska börja göra en liten stressundersökning nu och se om mina höga oförklarliga värden kan ha ett samband med stress i mitt liv. Jag är en ganska stressig människa och blir ofta ganska rädd, så där så jag får hjärtklappning, typ när jag ska flyga, åker bil på halt väglag, tror att jag är förföljd eller ser någon som jag inte vill prata med (!). Jag får även ordentliga rus i kroppen av att träna mycket och av andra euforiska rus som förmodligen är adrenalinfyllda ... Spännande. Lovar att följa upp min adrenalin/stressundersökning.

Nu är jag hemma. Och jag som längtat så efter svensk mat och få komma bort från allt socker, kommer hem till juletid i Sverige som innebär risgrynsgröt och aladinaskar. Inte bättre. Men jag gör så gott jag kan, har unnat mig risgrynsgröt men är försiktig med det andra. Behöver hjälp i julhelgen. Hur gör ni andra??

God jul från en diabetiker till er andra!

Men ibland blir det bättre än man tänkt sig. Landar 10.00 istället för på eftermiddagen. Med direktflyg. Jag och min diabetes känner oss glada över detta!!

Snöhelveteskaos.

Jag älskar snön. När jag får vara hemma och leka i den, inte när jag måste komma hem senare och sitta i telefonkö for ever för att få komma hem. Jag vill bara hem nu, jag var ju inställd på det. Snön, försvinn!! Nu vet jag inte vad det har med mitt diabetesliv att göra ... jo, jag vet, jag behöver flytta tillbaka fokuset på min diabetes trots flygkaos. KAOS!!!

Kärleksförklaring.

Gick hem genom Williamsburg denna tidiga natt efter en jazzig julfest där jag bland annat fick sitta i Santas knä, vi tittade varandra djupt in i ögonen och jag önskade att tiden skulle stanna. Inte kanske precis där i tomtens knä, utan i New York och i mitt liv just nu. Fy fan vad fint jag har det, ja, fy fan vad fint jag har och har haft det. Kanske är det den koden som är knäckt? När man mår riktigt bra kanske det andra bara faller på plats. När jag kommer hem ska jag vägra vara stressad!! (Undrar ändå om inte denna överljuvliga stad kan ha ett finger med i spelet - Jag älskar New York, jag bara älskar det!)

Har ni sett så fina mandariner?

Jag var inte ens sugen på mandariner, men det var ju så vansinnigt vackert med löven så jag kunde inte låta bli. Jag har haft några dagar då jag har slutat äta mellan måltiderna. Att verkligen se varenda kolhydrat jag petar i mig och hålla dessa till mina måltider. Det gör det hela så himla mycket enklare. För mig handlar det om att acceptera att jag har diabetes (inte för att det är det lättaste), sen sköter sig arbetet nästan av sig självt. För första gången på väldigt länge ser jag fram emot att gå till min diabetesmottagning!!

Träning och diabetes.

Nu ska jag ge några matnyttiga tips för träning och diabetes som fungerar för mig:

1.) Ät något med insulin innan du tränar. Inte precis innan, men ändå så det finns insulin i kroppen.

2.) Kollar blodsockret innan. Ligger jag lite i överkant när jag börjar träna (8-12 i BS) behåller jag pumpen på, men sänker basaldosen med 50%, ligger jag högt tränar jag med full basal och kanske 1-1½ enh extra. Ligger jag lagom tar jag av mig pumpen. Oavsett vad jag gör kontrollerar jag blodsockret efter halva träningspasset om det är möjligt.

3.) Jag undviker att äta en måltid med insulin i minst en timme efter ett träningspass eftersom kroppen är äckligt insulinkänslig, däremot äter jag om jag ligger lågt och tar extra insulin om jag ligger högt men inte så mycket som i vanliga fall.

Men fy fan vad snopet det kan kännas ibland när jag drar av ett rövar träningpass och får trycka i mig bananer, söta drycker och godis efteråt för att blodsockret sjunker. Ge mig gärna tips om jag missat något superviktigt! Typ vad man ska äta kanske?

Tips! En bok som heter "Träna med diabetes" av Cecilia Engdahl, för den som känner mig finns den att låna ;)

Min diabetesfavorit.

(http://www.italienskamagasinet.se/magasinet/wp-content/uploads/2009/04/kaffe-3.jpg)

Jag vet en diner på 3dr avenue mellan 88de och 89de gatan där de har riktigt bra dinermat och än trevligare personal. Jag har de senaste gångerna beställt in en maxicoburgare utan bröd och pommes frites och den är gudomlig. En köttbit med ost och tomatsalsa och jalapenos på, och avokado, cole slaw och färska grönsaker på sidan. Vem behöver bröd och fritsen? Totalt onödigt!! Mitt diabetesliv blir så mycket lättare om jag plockar bort kolhydraterna jag inte behöver och istället unnar mig dem när jag verkligen vill ha dem.

Jag vill även tacka jorden för att det finns kaffe och cola light som jag får konsumera hur mycket jag vill och som jag älskar!!

Trött diabetiker.

Idag är jag trött på min diabetes, trött på att behöva tänka på det. Men men, jag tar bara en liten paus och hoppas att det går över (tröttheten på min diabetes alltså, inte själva diabetesen). Bra värden har jag iaf och många andra glädjeämnen i livet!

Diabeteskram så länge från New York, New York.

En liten jämförelse.

(Nu ser ju inte jag ut så här men det var det närmaste jag kunde komma för att visa vilken fin frisyr och färg jag har nu http://www.cutezangels.com/Pictures/Tips%20Image/pixie%20cuts.jpg)

Efterson jag är här nu och snart hemma igen passar jag på att jämföra Sverige och USA. Åkte buss hem från Washington DC igår och hamnade bredvid en man som jag pratade med i två timmar. Han öppnade samtalet genom att berätta att han för ett år sedan gjort en hjärnoperation för en tumör i huvudet och att han nu åker tillbaka en gång varje månad för kontroll. Han berättade att han åkte till New York för att få bättre läkarvård än i Washington DC. Vi kom in på sjukvård och kostnader och han berättade att hans försäkringsbolag erbjöd sig att betala för läkarvård i DC, vilket skulle innebära en läkare som gjort denna operation tre gånger tidigare till skillnad från den läkare i NY som gjort det dagligen under flera år. Mannen beslutade att betala för sin egen läkarvård där kostnaden för operationen blev 205 000 USD (DVS cirka 1.400.000. SEK) dessutom 10.000 SEK varje gång han åker in för återkontroll varje månad.

Jag tänkte återigen på alla pumpar, slangar, läkare, ambulanser, sjukhus och Insulin som jag får för att jag är sjuk. Tack tack tack!! För att ännu lite till visa min uppskattning klippte jag mig och färgade håret idag, köpte även strumbyxor, strumpor, underbyxor(!), parfym och vackra tomma parfymflaskor, jag kallar det vanligt diabetesunn!!

Concert.

Var på konsert igår när jag kom hem från Washington, jag såg S. Carey som varit medlem i Bon Iver, det var magiskt!! Och det är Bra för blodsockret. Innan de började ville jag beställa in något litet att äta, men eftersom jag befinner mig i landet utan matgränder fick jag in en måltid som hade räckt till hela min familj - jag bestämde mig för att lämna nästa alla potatisspröt och nästan allt bröd och käkade kycklingen och avokadon med en tandpetare - det sg ut som om att jag inte hade rört maten när jag lämnade den ...

Imorgon aker jag hem till New York.

Imorgon aker jag tillbaka till New York och da ska jag borja sluta ata massa kolhydrater igen. Idag var en hyfsad dag. Dvs, bra frukost och ett gigantiskt mal mat ganska sent som var pa tok for kolhydratsrikt, dar dessvarre inte kontrollerat blodsockret efter det. Nu kommer snart lite gaster over till min van som jag bor hos och ostbrickan och kakfaten ar laddade, ska forsoka halla mig till ostarna om jag ska ha nagot alls.

Om en vecka aker jag hem - da ska jag prova att flyga utan att ha laskigt hogt blodsocker. Jag brukar vara radd for att brassa pa med insulin nar jag ar fast uppe i ett flygplan men det faktum att jag sitter stilla i typ 12 timmar gor att mitt blodsocker stiger sa att inte ta ordentligt med insulin ar direkt livsfarligt. Denna gang ska jag vara modig, hoja basaldosen en aning och - ta insulin nar jag ater!!

Kram och god natt alla trogna diabeteslasare dar ute!

Jag fattar inte hur ni gor dar ute. Jag fattar inte. Igar at jag muffins, agg, halvt glas juice och kaffe till frukost och tog nagot i stil med 5 enheter till det, vilket jag uppskattade var for lite. Eftersom jag skulle ga hela dagen och bara hade snabbverkande kolhydrater i kroppen sa tankte jag att det skulle vara bra. Och det var bra. Anda till jag hade gatt i ett par timmar och kolhydraterna var branda, da verkade det som om att jag hade ett himla overskott pa insulin. Jag kakade lite druvsocker och sedan var det dags for lunch och da vagar jag inte brassa pa med insulin eftersom jag ar orolig att det ska sjunka igen.

Slutade med att jag holl mig i underkant med insulinet hela dagen for att slippa onodiga kannings-pafrestningar pa kroppen. Idag ska jag halla insulinet och kolhydraterna nere for att skippa blodsockerfall!! I Sverige ar det lattare, jag har mina favorit brod och ragflingegrot till frukost, med sa langsamma kolhydraterna att de tycks pumpas ut i kroppen under hela dagen!

Om en vecka aker jag hem. Men da kommer snart julen. Det ar ett annat problem som vi kan ta da!

(ursaktar avsaknaden av de tre sista bokstaverna i alfabetet, imorgon ar jag pa plats vid min dator igen!!)

Svarare pa resande fot.

Det ar svarare att fa mathallningen att vara som jag vill nar jag ar med andra. Det ar svarare att komma ihag blodsocker ochjag blir okoncentrerad och radd for att fa kanningar igen. Kanske blir lite samre medan jag ar har i Washington DC, jag far se. An sa lange har jag haft ganska bra varden aven om jag hade 20 i blodsocker igar efter att jag pulat i mig ett stort brod till min sallad utan insuin. Skit hander!!

Nu ska jag ata en chokladmuffins och agg till frukost sa far vi val se hur det gar!

Hej hej sa lange fran DC, Obama halsar!!

Känningar känningar känningar.

Jag har prövat det så många gånger men fattar aldrig hur jag ska göra. Motion, insulin, mat och känningar - vilket jäkla gissel. Jag har kommit fram till så här mycket, om jag har minsta lilla för mycket insulin = känningar, men om jag har precis på gränsen till för lite så blir det skyhögt istället. Knepet för mig är att äta något innan motion och ta insulin, inte precis innan men typ inom en timme innan samt att inte ta insulin under och en timme efter. Men nu, med min nästan kolhydratsbefriade kost måste jag nog se till att sänka basaldosen om jag går långa promenader eller tränar.

Det läskiga är också att jag de senaste dagarna haft värden på 2,6 utan att känna att det är en känning och det tycker jag inte om. Dagens känning hävde jag med en sjukt stor kanelbulle, det var ju kul då, men trist att behöva äta socker när jag egentligen vill slippa ...

Jag unnade mig flera långa timmar i tygaffären Mood och ett par nya klädesplagg, eftersom jag är så himla diabetes-duktig!

Justering i basaldosen.

Nu börjar det bli kallt och mörkt även här i New York, ungefär lika kallt och mörkt som det var i Stockholm när jag lämnade första oktober. Skillnaden är den att när det blir kallt här tränger det sig in i benmärgen och även om värmen är på blir det mer som varm vattenånga i en kall lägenhet ... 10 dagar kvar till hemfärd, en dag kvar till Washington DC.

Ovh efter att jag börjat styra upp mina blodsocker har jag vaknat med känningar eller med betydligt lägre värden på morgonen än på kvällen varje morgon. Jag vet inte om det har att göra med att jag ligger lägre nu i blodsocker så att jag får känningar eller om det beror på att jag knappt äter kolhydrater så att det faktiskt sjunker mer. Igår kväll sänkte jag min nattbasaldos med 0,2 enheter från 00,00-06,00. Vaknade denna morgon på 6,7 - mitt favoritvärde. Det låg på 13,5 igår kväll och då tog jag 2 extra enheter. Idag har jag ännu en dag med bra diabetesförutsättningar!!

Livet är förbannat vackert!

Museibesök och matsäck.

Idag var jag på ett museum med New Yorks historia, det var bland annat en utställning med kläder och smycken från 1900-talet där vissa delar var otroligt tilltalande, men det var även oljemålningar, teckningar och filmvisning. När jag gick därifrån kände jag en sådan storhetskänsla för New York och New Yorks historia och en sorgklump i magen över att behöva åka hem om drygt en vecka.

Innan jag gick på museet åt jag en liten keso- och avokado-, salt- och peppar-mix som jag tillrett i en liten plastburk samt ett skalat och saltat ägg. Jag kände mig som ett barn med matsäck på dagis bortsett från att jag var ensam, nästan vuxen och hyfsat välklädd. Jag bryr mig inte för nu skyr jag inga medel för att få detta att fungera!!

Tacksam diabetiker.

(Källa: http://media.ne.se/neimage/1154617.jpg)

Jag befinner mig som sagt i New York och häromdagen var jag inne på CVS (sminkaffär/apotek och andra bra-att-ha-grejer) och gick förbi en hylla med diabetesprylar. Blodsockerapparater i olika modeller och mellan 20-200 USD, dels CVS egna märke på en budgetmodell. Tvättsvabbar och små lancetter - och detta bara för blodsockertestningen. Nu är det väl blodprovsapparatsföretagen som vill ge ut apparaterna gratis i Sverige för att de tjänar på teststickorna som landstinget sedan betalar för, eller hur det nu ser ut. Men jag fylldes av en sådan tacksamhet över att jag inte behöver tänka nämnvärt på kostnaden av min diabetes, på alla läkarbesök, alla slangar/nålar, pumpar (jag måste ha förbrukat sex/sju stycken), insulin och reservoarer. Tack Sverige!! Tack så hiimla mycket!!

Töntdiabetiker.

Jag har bestämt mig. Jag vill ta ett stort kliv in i diabetesvärlden. Jag vill vara med på evenemang och läsa tidningar som aldrig förr. När jag var yngre fick jag ibland inbjudningar, jag var t.ex på en diabetessegling när jag gick i 9:an och någon diabetesskola när jag var yngre men nu får jag minsann aldrig några inbjudningar. Jag har alltid hatälskat dem. Jag älskar att träffa andra diabetiker men hatar när det står diabetes skrivet i pannan på mig, men nu när jag börjat blogga och aktivt söker information och läser andras bloggar blir jag avundsjuk. Gud vad mycket diabetesstuff det finns som jag har missat. Diabetesgalor, bowling, tidningar och föreningar. Jag vill vara med nu!!

Diabetestjöt.

(Bilderna är ej från idag!)

Idag har jag pratat diabetes hela dagen med min nya vän som också har diabetes. Jag märker att jag inte riktigt kan sluta när jag börjat prata diabetes med en annan diabetiker och det har alltid varit så (sedan jag fick diabetes). Det är som om att jag längtar efter att dela problemen med hur Remove-tvättlapparna även förstör mitt nagellack, hur ofta jag byter pumpnål, när och hur jag använder temporär höjning och sänkning på pumpen, var jag har pumpen och så mycket annat vardagstjöt. Jag behöver mer diabetesprat i mitt liv!! Så nu har jag sagt det.

Plus att mitt blodsocker ligger ruskigt bra, ruskigt jävla bra.

Ut och resa.

(Bilderna är från MET museum i New York)

God morgon,

vaknade med känningar. Jag tror att mitt låga kolhydratsintag gör att min nattdos blir för hög och sakta sänker mig under natten. Ger det lite tid innan jag ändrar.

På fredag ska jag åka till en vän i Washington och det ska bli så fint att se henne och komma till Washington, men jag skulle vilja lämna diabetesen hemma. Det är ofta när jag byter miljö eller på något annat sätt ändrar mitt levnadsmönster som jag tappar min diabetes och mina rutiner, men det ska gå bra den här gången, jag känner det på mig. Jag ska våga låta min diabetes få ta lite plats, ha lite krav i mitt liv för att få må bra!

Inget alternativ.

(Dagens avokadosalladslunch)

Gud vad lätt det kan vara att motstå frestelser. Det enda jag behöver är en inställning i mitt huvud där sötsaker inte är ett alternativ. Jag behöver även en matplan så jag vet när jag kan äta nästa gång och vad - så kan jag längta efter det i mitt huvud samtidigt som jag är hungrig och går förbi alla frestelser här i New York. Lätt som en plätt!! Det hela blir även enklare om jag äter ofta men inte så mycket. Koden är knäckt, nu ska jag försöka upprätthålla det och där kan det bli svårt.

Då planerar vi lite.

(http://www.google.com/imgres?imgurl=http://www.helpfreetheearth.com/)

Vaknade med känning. Jag nöjde mig med ett halvtglas mjölk och en halvt äpple och lyckades häva den. Idag ska jag ge mig iväg ut på utflykt till frihetsgudinnan, jag har inte varit där än. Jag tänkte äta frukost 'hemma' och göra en sallad att ta med samt något av mina mellanmålstips som jag hade igår, kanske avokado och keso.

Jag känner mig motiverad och duktig och det hjälper så mycket att blodsockret vill sjunka. Jag är så nyfiken på hur ni andra diabetiker gör med planering av måltiderna.

Planering.

(Blomman är bara för utfyllnad och har inte egentligen något med texten att göra ... )

Jag kan det här med vad jag ska äta och hur ofta jag borde äta för att få det att fungera - i praktiken. Men fy satan vad svårt det är att få till allt. Som idag, jag visste att middagen skulle bli sen men jag kan ju inte tro att jag orkar en hel dag från ett till nio på kvällen utan att bli helt utslagen. Jag måste börja förbereda diabetesvänliga mellanmål för långa eftermiddagar.

Alt 1.) Keso och lite nötter i en burk

Alt 2.) Ost- & skinkrullar med någon grönsak (macka utan bröd)

Alt 3.) En delad och färdigsaltad avokado

Alt 4.) Kokta och saltade ägg (luktrisk!)

Givetvis finns det fler alternativ än så men det är några beprövade mellanmål som jag vet fungerar. Nu ska jag ta upp gamla rutiner för att slippa stå med en sötsliskig bantningsbar i handen, choklad eller något annat som är proppat med socker. Det är ta mej fan socker i allt allt allt!!

Lunchdags.

Jag var iväg och träffade några vänner här i New York på morgonen (såg när jag kom hem att jag glömt publicera morgonens blogginlägg därav den täta uppdateringen för alla mina stadiga följare!). Jag ville inte följa med och äta brunch nu när jag försöker styra upp mina matvanor och min diabetes, det blir så svårt för mig om jag inte vet vad jag får och hur mycket. Dessutom har de socker i allt här. Jag försöker verkligen inte säga att diabetiker INTE ska äta ute, men just idag kände jag för att ta kontroll över matsituationen.

Jag köpte färsk lax och morötter. Väl hemma kokade jag Quinnoa (skafferiet är så litet där av Quinnoa till alla måltider, nästa vecka kanske det blir råris eller något annat), jag kokade den tillsammans med mycket färsk spenat och salt. Mot slutet fick morotsmynt koka ihop med Quinnoan. Jag stekte laxen med rödlök, salt och peppar och åt tillsammans med Creme Fraiche och sockerärter - himelskt gott!

På bilderna ser det ut som en del Quinnoa är det mest spenat så jag nöjde mig med 3,5 enh med ett blodsocker på 8,9. Supernöjd med denna dag om jag inspekterar den med mina diabetesglasögon!

Wo-ho-ho-woo!!

Vaknade på 6,9 - Gud vad länge sedan! Jag är så lycklig. Kan det bero på all motion jag ägnade mig åt igår? Jag har inte tänkt nämnvärt på det men det har varit en bristvara det senaste veckorna bortsett från alla museibesök, men från och med nu är det jag som går istället för att ta bussen om det ger så här bra effekt.

Det firar jag med ägg till frukost.

Så enkelt.

Ibland kan det vara så enkelt att nålen behöver bytas. Jag gör så när jag har värden som inte går ner att jag byter allt, nål, slang och ampull och ofta räcker det när värderna är oförklarligt höga. Men det kan även vara så att mina värden skjuter i höjden om det är den tiden på månaden eller om jag har en infektion i kroppen. Nu har jag i alla fall sett att det sjuker även om det inte har kommit riktigt under 10 än.

Jag behöver börja se mitt liv med diabetesglösögonen på igen, det fungerar inte annars!

Höga värden på kvällen.

Jag har ett problem som jag tror har hängt med mig ganska länge och det är mina höga värden på kvällarna, innan jag ska sova. Egentligen skiljer de sig inte från andra värden som är höga efter måltid förutom att jag inte vågar dra på med insulin för att få ned det, precis innan jag ska te och sova. Jag brukar istället sätta pumpen på 200% i basaldosen för att ta ned det sakta och på så sätt hinna vakna innan det är den värsta känningen. Problemet är att jag ofta vaknar på samma som jag somnat på. En lösning skulle vara om jag till exempel avstod från kolhydrater till middagen eller tidigare lade min middag lite (och äta när normalt folk äter och inte 22:30!) och på så sätt även kunna röra lite på mig efter maten för att hjälpa insulinet att kicka in.

Nu drämde jag i med 6 extra men ska även sätta pumpen på 25% höjning i tre timmar!

Så får vi se vad det landar på ...

Det gick väl sådär med blodsockret igår måste jag säga. Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel. Kanske är det så att det enda enkla sättet för mig att få bukt med mina höga värden är att sluta äta kolhydrater, i alla fall helt lägga ner sötsaker och bröd. Det går liksom inte. Jag har inget emot att arbeta stenhårt för min diabetes ett tag om det bara kunde lossna för mig någon gång och bli lite enkelt - ja, jag ser faktiskt folk som verkar ha det enklare! Men det tycks för mig bara vara hårt arbete som leder till liiite bättre värden och sen går det åt fanders igen.

Hur gör ni?

Bästa presenten.

Nog har jag uppvaktats utav bara den men den finste presenten av dem alla var ändå att få ett blodsocker på 8,8 innan jag ger mig ut för att uppvakta mig själv hela dagen - tack tack tack för det!!!

Födelsedagen.

Jag vet inte om jag kommer kunna hålla mitt under 10 mål hela dagen imorgon för mitt blodsocker verkar vilja leva sitt eget liv dessa dagar, kanske har det legat högt för länge för att bara gå att trycka ner på några dagar. Jag vill bara säga att jag är glad att jag försöker - för det är bättre än jag gjort på länge!

Idag läste jag om en ung kille som tröttnat på sin diabetes och bara inte ville leva längre, för mig har det alltid varit viktigt att få känna mig "normal" och inte bara som en diabetiker. Men det är samtidigt viktigt att hitta balansen. När börjar pratet om att få vara "normal" gå över till att rättfärdiga att inte ta hand om min diabetes? Och hur gör man för att både få känna sig normal Och samtidigt ta hand om diabeteshelvetet?

Imorgon fyller jag år!

Imorgon fyller jag år och jag ska ge mig själv den bästa presenten ever. Jag ska se till att ligga under 10 hela dagen. Sen jag började kolla igen för några dagar sedan har det inte varit under 10 en enda gång, det liksom vill åka upp hela tiden. Kanske är det den veckan på månaden då det brukar bli så, jag vet inte. Jag har även grym huvudvärk och kanske är den en infektion eller så som härjar i min kropp!

Jag vill inte ge upp, jag testar blodsocker och ger mig själv rejäla bolusdoser så imorgon ska jag våga mig ner i blodsockret hela dagen och istället för socker unna mig bra blodsockervärden!

Tack för support!

Nu tas kaffet ifrån mig.

Surfade runt lite på ämnet diabetes idag och trillade in på ett diskussionsforum om kaffe och blodsocker, där de påstod att kaffet kunde öka blodsockret vilket gjorde mig riktigt skraj. Jag som älskar kaffe, kaffe är min grej!(http://diabetesforum.funkanu.se/forum_posts.asp?TID=1835) Ibland får jag för mig att det är en sådan sak som till exempel kaffet, som gör att min diabetes går åt helvete, bara för att jag inte vill ta ansvar för hela biten … självklart borde jag testa blodsocker, byta nål, äta schysst och motionera men jag ska pröva att lägga bort kaffet när jag känner mig redo, men inte idag!

Hoppas ni njuter riktigt ordentligt av ert kaffe nu innan nya rön poppar upp!

Hög dag.

Jag har legat högt hela dagen, men det är första dagen jag kontrollerar blodsockret noga på länge så jag kan ine säga att jag är överraskad. Jag har ätit det som jag med mina sveska hälsosamma matvärderingar anser vara bra mat. Fruktost, lite för sen lunch och nu en middag bestående av Quinnoasallad med spenat, paprika, tomat, oliver, äpple och gröna böner som jag trodde var Edamame-bönor men de har en ljusare grön färg? Finns det gröna bönor OCH Edamame-bönor? Jag glömde avokadon i väskan men det gör ingen för detta var supergott!

Jag ska festa till det med att byta pump-nål idag också för det kan behövas!